Sundsvallsbranden 1888
Sundsvallsbranden som bröt ut den 25 juni 1888 var inte den första branden som härjade i Sundsvall, men det var onekligen den största. Branden orsakade inte bara skador för närmare 30 miljoner kronor, den kostade också flera personer deras liv och tusentals människor förlorade sina hem.
Orsaker bakom branden
Måndagen den 25 juni var en fin dag och ingen som bodde i Sundsvall hade förmodligen kunnat drömma om vad som snart skulle hända. Det råder delade meningar om orsaken till hur branden startade, men en teori är att det berodde på en flygande gnista från ett ångfartyg som passerade längst med Selångersån. Gnistan från fartyget gjorde så att ett av husen i närheten tog eld och började brinna. Att det hade varit torrt i markerna en längre tid gjorde inte saken bättre. Gräset var också torrt vilket ledde till att lågorna fick ett ordentligt fäste. Dessutom blåste det rejält den dagen och elden spred sig därför fort mellan trähusen.En av de som var ögonvittne till branden berättade att brandkåren kom med vatten för att släcka elden, men det hjälpte inte. Branden var alltför kraftig. Kyrkklockorna klämtade högt för att varna invånarna om vad som hade hänt och folk ropade panikslaget till varandra att staden var i brand.
Sundsvall 1888
Det tog inte mer än några timmar för hela Sundsvall att brinna ner till grunden. Den fina staden hade nu mer eller mindre förvandlats till aska. Nästan alla hus som fanns i Sundsvall försvann i lågorna, och trots eldens snabba spridning hann de flesta människor ta sig till säkerhet men majoriteten av invånarnas tillhörigheter gick inte att rädda.
Uppbyggnad av staden
Hjälpen kom till Sundsvall redan dagen efter den fruktansvärda olyckan. Det skänktes stora mängder material så att staden kunde byggas upp på nytt och tack vare att olyckan hade skett under en av de varma sommarmånaderna så kunde invånarna övernatta i tält en tid framöver. För att se till att inga liknande bränder skulle kunna ske igen såg man till att bygga upp staden i sten istället för i trä. Sundsvalls uppbyggnad var en stor händelse och man valde att använda sig av arkitektur och detaljer som var inspirfrån bland annat renässansen, vilket gav husen sina karaktäristiska utseenden.
Sundsvall idag
Det är inte svårt att lista ut varför Sundsvall stadskärna går under namnet stenstaden, och många av de vackra stenhusen som byggdes efter branden står kvar än idag. Majoriteten av husägarna har lagt ner en stor möda på att bevara stenbyggnadernas skick eftersom de utgör ett kulturminne och representerar en viktig del av stadens historia. Idag utgörs stenstaden av ett distrikt med stort utbud av både affärer, restauranger och kulturevenemang.
För den som vill lära sig mer om Sundsvallsbranden har stadsmuseet i Sundsvall en utställning om brandens framfart och dess återuppbyggnad. Eftersom museet ligger centralt i staden och är det lätt att ta sig dit med hjälp av bil, cykel och kollektivtrafik. Museet har öppet alla dagar i veckan och har dessutom fri entré. Mer information om museets öppettider finns att läsa här.
Gustavianska tiden (1772-1809)
Den Gustavianska tiden varade i 37 år under regenterna Gustav III och Gustav IV Adolf som var Sveriges dåvarande regenter. Efter frihetstiden och med ett styre av riksdag och rådet i Sverige var kungens makt begränsad. Det var inte bara kungen som var missnöjd med hur landet styrdes, även bönderna var missnöjda.
Gustav III (1772-1792)
Med stöd från bönderna kom Gustav III till makten 1772 och han satte punkt för frihetstiden genom en lugn statskupp. Under hans styre förändrades rikets strafflagar som blev mildare eller avskaffades. Exempel dödstraff för olika brott reglerades. Gustav III var även mer tolerant för andra religioner och tillät judar och katoliker utöva sina religioner i vissa städer. Han hade ett intresse för teater och språk, där han bland annat grundade Svenska Akademin och flera teatrar i Sverige. Under hans regerings tid kom författare och konstnärer att gynnas, han hade en nära relation till diktaren Carl Michael Bellman. Kulturen på hovet efterliknade de franska Versailles. Den svenska befolkningen under den här tiden började bli missnöjda med Gustav III som kung. Han hjälpte inte folket med det som hade blivit lovat. Missnöjet spred sig enkelt med dåtidens tidningar. Tidningarna hade rätt att skriva om nästan vad som helst efter tryckfrihetslagen från 1766. På 1780-talet började Gustav III förhandsgranska tidningarna för att övervaka folkets åsikter, vilket ledde till att folket tappade förtroendet för honom.När han förklarade krig mot Ryssland 1788 ville han åter igen vinna folkets förtroende. Han påpekade att ryska trupper anföll den finska gränsen och Sverige behövde försvara sig. Hans plan att åter rädda Sverige misslyckades men tack vare den svenska flottan seger 1790 vid Svenskaviken lyckades man få ett fredsvillkor med Ryssland. Adeln var nu väldigt missnöjda med kungen och ett antal adelsmän planerade ett attentat mot honom. Planen sattes i bruk på maskeradbalen på Kungliga Operan 16 mars 1792, då kungen sköts. Gustav III avled några veckor senare.
Gustav IV Adolf (1792-1809)
Gustav IV Adolf
Gustav IV Adolf ärvde makten efter sin far. Han genomförde en rad reformer i Sverige. Jordbruket utvecklades, näringslivet moderniserades och Sveriges utrikespolitik var hans förbättringar för landet. Det som har haft mest betydelse för Sveriges framtid var Gustav IV Adolfs utrikespolitik. Tillskillnad från sin far hade han en mer fientlig syn till Frankrike. Han föraktade den franska revolutionens idéer som spreds i Europa med Napoleon och hans trupper. Istället skulle han låta Sverige ansluta sig till Storbritannien som var fiender till Frankrike, vilket skulle få ytterst ogynnsamma följder. Napoleon hade inlett en kontinental handelsblockad mot Storbritannien vilket Sverige vägrade eftersom man hade viktiga handelsförbindelser med Storbritannien.Ryssland som var allierade med Frankrike bröt då freden med Sverige 1808 och ryska trupper anföll Finland (tillhörande Sverige). Sverige var inte rustat för krig och höll motstånd i ett halvt år innan man kapitulerade 1809. Samtidigt Rysslands anfall genomförde svenskarna en statskupp mot Gustav IV Adolf, de ansåg att han bar skulden för motgångarna. Han avsattes från den svenska tronen och utvisades från Sverige.Genom fredsuppgörelsen blev Sverige tvunget att ge hela Finland till Ryssland. Genom den uppgörelsen förlorade Sverige en tredjedel av riket och en fjärdedel av befolkningen.
Sverige under Frihetstiden
Frihetstiden var mellan åren 1719 och 1772, mellan stormaktstiden och den gustavianska tiden. Det kungliga enväldet upphävdes genom lag år 1719 och Sverige fick alltså frihet från enväldesmonarki, därav fick tiden benämningen frihetstiden. Under den här tiden låg makten hos rådet och riksdagen. Men friheten var bara till för ett fåtal eftersom riksdagen dominerades av adeln, vilket medförde att bönderna fortfarande hade väldigt lite makt och ingen talan i viktiga politiska beslut. (mer…)
Sveriges kulturella egendom del 2
Kulturell egendom berör även sådant som konst, litteratur, film och musik. Inom dessa områden har vi många kulturella skatter.
De stora skiftena i Jordbrukssverige
Sverige började tidigt bilda byar. Ända sedan början hade svenskarna levt i byar. Utanför varje by låg det åkermark som genom århundradena hade brukats av byarnas invånare. Efterhand delades jorden upp så att bönderna fick fält med olika mark. Folkmängden ökade genom åren och efterhand var det så många fält i varje by att de kunde ha uppemot tusen fält som bönderna brukade. Det gjorde det naturligtvis lite svårt att varje bonde kunde ha uppemot femtio fält som alla var på olika platser. Åkerlapparna blev små och det var svårt att förnya arbetet med nya tekniker och grödor.
Sveriges kulturella egendom del 1
Vad kulturell egendom är kan vara svårt för en enskild person att förklara. Som tur definieras kulturell egendom i Haagkonventionen från 1954 där det står följande:
Stockholms blodbad 1520
Stockholms blodbad fick sin början när den danske kungen Kristian II tillsammans med sina trognaste vänner rådslog om att de i den svenska adeln som var motståndare till Kalmarunion borde utrotas. Didrik Slaghöök, Nils Lycke, Jöns Belldenack kom tillsammans med Kristian II att så skulle ske nu när alla var samlade i Stockholm. Kristian II behövde framstå som oskyldig och biskop Otto Svinhufvud hade lämnat en lista på namn över det som skulle behöva dödas till kungen frågan var bara vilken förevändning som skulle användas.
Sverige under stormaktstiden
Epoken som i Sveriges historia har kallats för Stormaktstiden var mellan åren 1611 och 1718. Under de här åren kom Sverige till att bli en stormakt i Europa och svenskarna inte bara erövrade, de lyckades även upprätthålla en stormaktsställning. Den tidsepok som var innan kallas Äldre Vasatiden och det som kom efter Stormaktstiden är den epok vi kallar Frihetstiden, även om fredsavtalet med Ryssland inte kom till förrän under 1921. Stormaktstiden har också delats in i två delar och den ena är Yngre Vasatiden som varade fram till 1654 då Karolinska tiden tog över fram till epokens slut.
De flesta bodde på landsbygden
Under medeltiden bodde de flesta på landsbygden. Idag räknar man med att medeltiden i Sverige började runt år 1050 Kr. Sverige var under den här tiden fortfarande ett jordbrukssamhälle och få städer hade utvecklats.
Vikingar lydde under oskrivna lagar
Vikingarna levde under hårda lagar och många lagar var förbundna så att hela familjen blev skyldig om en familjemedlem begick ett brott. Lagsystemet var också bra mycket mer avancerat än vad man kan tro med tanke på vikingarnas vilda leverne. Modellen att hela familjen var ansvarig lyste igenom i hela samhället och familjerna var tätt bundna till varandra. Genom århundradena som vikingatiden var utvecklade sina lagar och regler till att få ett bra lagsystem och lagsystemet vi har idag har utformats utifrån det.
