Vikingarnas livsstil

Postat av on okt 18, 2019 in Clue | Kommentarer inaktiverade för Vikingarnas livsstil

Vikingarnas livsstil

Riktiga vikingarna, både manliga och kvinnliga, inte alls var de smutsiga barbarerna som ofta visas i film- och tv-serier. Deras samhällen var lika avancerad som andra européer. Verkligheten är inte bara mer flerdelad än fantasibilden utan den är också mycket mer intressant. De var bönderna och handelsman främst och krigande och strider kom i efterhand. Trots att man tänker på Skandinavien när man tänker på vikingar, fanns det också bosättningar i Skottland och Irland. Normandie i Frankrike koloniserades också av vikingar, därav namnet.

Bönder, hantverkare och köpmän

Viking bönder odlade korn, havre och råg och höll boskap, getter, får, grisar, kycklingar och hästar. Fläsk var deras favorit kött men vikingar åt också nött och hästkött. De brygger öl samt bröd från kornen som odlats på gården. Förutom ölet gjorde gjorde de mjöd av honung. Fiske var också en viktig matkälla både för eget bruk och för handel.

Långhus som namnet antyder var långa och rektangulära och var tillverkade av virke och ibland av sten. Taken var gjorda av vass eller halm. Långa hus hade inte skorstenar. Istället hade de ett hål i taket för att släppa ut röken. Verkstäder och andra byggnader var gjort av liknande konstruktionsteknik.

Flera vikingar var skickliga hantverkare som skapade vackra metallarbeten och träsniderier. Andra hantverkare var smeder, läderarbetare eller fiskare. I jordbrukssamhällen är byns smed mycket viktig. Han var den som tillverkade och reparerade de järnverktyg som användes på gården samt skodde hästarna. Och om vikingarna gick på räd så behövde de sina svärd och spjutspetsar i gott skick.

Bönder, hantverkare och köpmän

Bönder, hantverkare och köpmän

Smycke och Kläder

Vikingar älskade sina utsmyckningar. Till exempel hade både viking män och kvinnor utarbetade frisyrer. De använde hårkammar, pincett och öron skedar av djurben får att hålla sig fina. Vanliga människor bar kläder gjorda av linne och ull men de rika kunde ha kläder gjorda av silke också. Vikingakvinnor var väldigt skickliga vävare, som kunde skapa vackra mönster av ull färgad med växter. Och kläderna var inte bara färgglada, de var också väl prydda. Istället dekorerades tunikor och klänningar med vävda band och bård. Ullen från fåren spanns med slända och kunde färgas med naturliga färgämnen. Vanliga färger för viking män och kvinnor var gul, röd, lila och blå. Kvinnorna hade underklänningar av lin med överklänningar av ull som var utsmyckad med brosch och strängar av pärlor. Överklänningen hölls upp av två remmar som fästs framtill med två stora skålformade broscher. Män bar tunika över byxor och leggings. Både män och kvinnor bar halsband och broscher och armband men hade inte örhängen. Även de som inte var tillräckligt välbärgade för att ha guld- eller bronssmycken skulle ha mindre värdefulla smycken gjorda av läder, ben och trä pärlor. Dessutom användes bärnsten för att göra pärlor. Vanligtvis dekorerades pärlorna med geometriska mönster, flätade mönster och djurhuvuden.

Andra aspekter

Vardagslivet inkluderade en mängd roliga aktiviteter såsom att spela Hnefatafl, ett strategiskt brädspel som liknar schack. De brottade och spelade många spel som också fungerade som stridsträning. Många vikingakvinnor var krigare och kämpade på sidan av sina män. Religion spelade också en viktig roll i vikingatiden. Bland de viktigaste religiösa ledare var sejd kvinnor, siare som kunde se framtiden.

Vikingarnas religion

Postat av on aug 22, 2019 in Clue | Kommentarer inaktiverade för Vikingarnas religion

Vikingarnas religion

Vikingaperioden var, för Skandinavien, tiden för de stora religiösa förändringarna. Bilden som kulturen har överfört till vikingarna representerar dem som en befolkning med en markant fientlighet mot den kristna kyrkan. Detta är dock inte riktigt sant. Det är sant att i vikingatidens början var de flesta i Skandinavien hedningar, men de polyteistiska vikingarna hade inga problem med att acceptera en kristen gud i en panteon på en gång. Idag tror specialister att vikingarnas attacker mot kristna kyrkor inte hade något med religion att göra, utan var snarare kopplade till det faktum att klostrana vanligtvis var rika, men svagt försvarade och därmed blev enkla mål för rån. (mer…)

Sundsvallsbranden 1888

Postat av on jun 29, 2019 in Clue | Kommentarer inaktiverade för Sundsvallsbranden 1888

Sundsvallsbranden 1888

Sundsvallsbranden som bröt ut den 25 juni 1888 var inte den första branden som härjade i Sundsvall, men det var onekligen den största. Branden orsakade inte bara skador för närmare 30 miljoner kronor, den kostade också flera personer deras liv och tusentals människor förlorade sina hem. (mer…)

Gustavianska tiden (1772-1809)

Postat av on apr 16, 2019 in Clue | Kommentarer inaktiverade för Gustavianska tiden (1772-1809)

Gustavianska tiden (1772-1809)

Den Gustavianska tiden varade i 37 år under regenterna Gustav III och Gustav IV Adolf som var Sveriges dåvarande regenter. Efter frihetstiden och med ett styre av riksdag och rådet i Sverige var kungens makt begränsad. Det var inte bara kungen som var missnöjd med hur landet styrdes, även bönderna var missnöjda. (mer…)

Sverige under Frihetstiden

Postat av on feb 21, 2019 in Clue | Kommentarer inaktiverade för Sverige under Frihetstiden

Sverige under Frihetstiden

Frihetstiden var mellan åren 1719 och 1772, mellan stormaktstiden och den gustavianska tiden. Det kungliga enväldet upphävdes genom lag år 1719 och Sverige fick alltså frihet från enväldesmonarki, därav fick tiden benämningen frihetstiden. Under den här tiden låg makten hos rådet och riksdagen. Men friheten var bara till för ett fåtal eftersom riksdagen dominerades av adeln, vilket medförde att bönderna fortfarande hade väldigt lite makt och ingen talan i viktiga politiska beslut. (mer…)

Sveriges kulturella egendom del 2

Postat av on jul 19, 2018 in Clue | Kommentarer inaktiverade för Sveriges kulturella egendom del 2

Sveriges kulturella egendom del 2

Kulturell egendom berör även sådant som konst, litteratur, film och musik. Inom dessa områden har vi många kulturella skatter.

(mer…)

De stora skiftena i Jordbrukssverige

Postat av on jun 23, 2018 in Clue | Kommentarer inaktiverade för De stora skiftena i Jordbrukssverige

De stora skiftena i Jordbrukssverige

Sverige började tidigt bilda byar. Ända sedan början hade svenskarna levt i byar. Utanför varje by låg det åkermark som genom århundradena hade brukats av byarnas invånare. Efterhand delades jorden upp så att bönderna fick fält med olika mark. Folkmängden ökade genom åren och efterhand var det så många fält i varje by att de kunde ha uppemot tusen fält som bönderna brukade. Det gjorde det naturligtvis lite svårt att varje bonde kunde ha uppemot femtio fält som alla var på olika platser. Åkerlapparna blev små och det var svårt att förnya arbetet med nya tekniker och grödor.

(mer…)

Sveriges kulturella egendom del 1

Postat av on jun 14, 2018 in Clue | Kommentarer inaktiverade för Sveriges kulturella egendom del 1

Sveriges kulturella egendom del 1

Vad kulturell egendom är kan vara svårt för en enskild person att förklara. Som tur definieras kulturell egendom i Haagkonventionen från 1954 där det står följande:

(mer…)

Stockholms blodbad 1520

Postat av on jun 4, 2018 in Clue | Kommentarer inaktiverade för Stockholms blodbad 1520

Stockholms blodbad 1520

Stockholms blodbad fick sin början när den danske kungen Kristian II tillsammans med sina trognaste vänner rådslog om att de i den svenska adeln som var motståndare till Kalmarunion borde utrotas. Didrik Slaghöök, Nils Lycke, Jöns Belldenack kom tillsammans med Kristian II att så skulle ske nu när alla var samlade i Stockholm. Kristian II behövde framstå som oskyldig och biskop Otto Svinhufvud hade lämnat en lista på namn över det som skulle behöva dödas till kungen frågan var bara vilken förevändning som skulle användas.

(mer…)

Sverige under stormaktstiden

Postat av on maj 28, 2018 in Clue | Kommentarer inaktiverade för Sverige under stormaktstiden

Sverige under stormaktstiden

Epoken som i Sveriges historia har kallats för Stormaktstiden var mellan åren 1611 och 1718. Under de här åren kom Sverige till att bli en stormakt i Europa och svenskarna inte bara erövrade, de lyckades även upprätthålla en stormaktsställning. Den tidsepok som var innan kallas Äldre Vasatiden och det som kom efter Stormaktstiden är den epok vi kallar Frihetstiden, även om fredsavtalet med Ryssland inte kom till förrän under 1921. Stormaktstiden har också delats in i två delar och den ena är Yngre Vasatiden som varade fram till 1654 då Karolinska tiden tog över fram till epokens slut.

(mer…)