Hälsa hos vikingarna

För vikingarna var hälsan ofta god. Till stor del berodde det på att de hade möjlighet till att äta en varierad kost och att det dagliga arbetet var väldigt fysiskt. Den goda hälsan går också att utläsa av att arkeologerna har kunnat konstatera att de va relativt långa på den tiden. Männen var runt 172 cm och kvinnorna runt 160 cm. Jämfört med idag var de knappt en decimeter kortare och det tyder på att de hade tillgång till bra och näringsrik föda.

De begav sig iväg på resorna strax efter vårsådden och kom tillbaka innan höstskörden. Det tyder på att vikingarna var väldigt många om sina jordbruk och odlingar och att jordbruket sattes i första hand.

Vikingarna levde överlag ett hälsosamt liv. Varje lördag samlades familjen för veckans bad och det är från ordet lögaredagen som lördag härstammar. Under tiden för badet var det inte bara ett dopp utan även hår och naglar blev rena. Forskare har hittat bland annat nagelpetare och kammar av ben. De skötte sin hygien även om de flesta vikingar inte levde längre än till att de blev 50 år. Många kranier som har hittats har visat på att de tappat de flesta av sina tänder när de har dött. Bönderna hade ofta slitna kroppar och knän, rygg och händer som slitits ut genom enformigt arbete sedan barnsben.

De kunde läka mycket själva

En av anledningarna till att vikingarna sällan blev gamla var att de dog i sjukdomar eller skador. På deras tid kunde enkla sår vara förödande om de blev infekterade och det kunde gå så långt att de dog av dem. Den sjukdom som orsakade mest dödsfall var lunginflammation. Det här gjorde att många dog vid yngre år. Vikingarna levde nära varandra i långhus och en smitta spred sig snabbt till de andra. Här bodde krigare, kvinnor, trälar och djur sida vid sida.

Det var inte bara så att vikingarna hade sjukdomar och dog av dem. De kunde även bota sjukdomar med hjälp av örter och växter. Bland annat skörbjugg lärde de sig att bota med hjälp av naturen. Utgrävningar ha visat på att vikingarna hade köksträdgårdar med växter och örter som kunde användas i läkande syfte. Här är ett urval av vad som kunde hittas i en köksträdgård.

Bolmört
Isop
Mariatistel
Svartsenap Cikora
Krydkrassing
Raps
Trädgårdsmålla Dill
Kustruta
Rättika
Vinruta Hjärtstilla
Kyndel
Sallat
Vinterkyndel Humle
Lungört
Småborre
Ängssalvia

Många används idag både till mat och till salva och att historien och kunskapen går tillbaka så långt tyder både på en enorm läkekraft och att kunskapen burits med bland folk i över 1000 år. Många av växterna har sitt ursprung i andra länder och världsdelar. Det tyder på att vikingarna hämtade både kunskap och grödor på sina resor. Det här bar de med sig från sina handelsresor inte genom att plundra byar. Historien går med sig hela vägen till vår tid och att se hur stor betydelse det har att dela med sig av kunskap från olika delar av världen. För vikingarna hade den betydande vikt både för hälsa och välfärd.

Comments are closed.